Josef Kordiks lista

En iskall morgon i februari 1943 arkebuserades två ukrainska
partisaner i Sieretz, ett nazistiskt arbetsläger i närheten av Kiev.
Enligt legenden korsades Ukrainas tennfärgade himmel i det
ögonblicket av en blixt, varpå en något skamfilad ängel nedsteg på
jorden. Han såg ut som en bokhållare, kostymen var blanksliten vid
armbågar och knän, och för att ändå sätta sig i respekt hade han
lagt sig till med ett kyligt, nästan arrogant tonfall.

– I normala fall förhandlar vi ju aldrig med ateister, började
ängeln. Efter en lika ogillande som rannsakande blick in i
partisanernas själar, i vilka han såg resterna av Sovjetsystemets
alla kätterska irrläror flyta omkring likt drivveden efter ett
skeppsbrott, tillade han, nu med något mildare stämma:

– Men i ert fall har Bossen gått med på ett undantag. Vi har
konsulterat framtidens almanackor och konstaterat att den 10
november i Herrens år 2001 blir ett lämpligt datum. Så håll er
beredda. Gör lite armhävningar och försök skära ned på rökningen.

Partisanerna, de hette Trussevitj och Klimenko, såg rådvillt på
varandra.

– Jag talar om Uppståndelsen, förklarade ängeln. Tydligen känner
herrarna inte till detta begrepp. Det gör ingenting, vi har haft
ett möte om saken och då klubbade vi beslutet. Som sagt, den 10
november, tjugohundraett.

Han stängde sin portfölj med de rostiga låsen, viftade lite
tafatt med armarna och lyfte sedan som en tunn vit rök över det
ockuperade Ukraina.

När han var nästan utom synhåll slog det partisanerna att ordern var
ofullständig, eftersom de inte fått veta var de skulle infinna sig
på den utsatta dagen. Från ett åskmoln kom ängelns irriterade svar:

– Kiev. Var annars?

Den tyska armén erövrade Ukrainas huvudstad i september 1941. Man
tog 630 000 krigsfångar, deporterade den judiska befolkningen och
skickade otaliga ukrainska män till slavarbete i den tyska
rustningsindustrin.

På några veckor blev Kiev en spökstad. Avenyerna patrullerades av
svarta uniformer och nätterna förvandlades till en perverterad
konsert av hundskall och gevärssalvor.

Stadens svar på Oscar Schindler var tjecken Josef Kordik. Han
talade perfekt tyska, uppvisade ett ariskt stamträd och drev ett
bageri med hundratals anställda. Före kriget hade han varit en
fanatisk anhängare av fotbollsklubben Dynamo Kiev. Ockupationen gav
honom möjligheten att gengälda sina idoler för de magiska ögonblick
av lycka och triumf som han känt under besöken på Zenit-Stadion.

En efter en omskolades de legendariska fotbollsspelarna till bagare.
Vänsteryttern blev specialist på sura ryska limpor, centerhalven tog
sig an de feminina bakverk, med ett innanmäte av lingon och grädde,
som SS-männen så gärna satte tänderna i – och därigenom undgick två
kompletta fotbollslag, Dynamo och Lok Kiev, den nästan säkra
förvisningen till Ruhrområdets vapenfabriker. Ett namn på listan
fyllde Kordik med särskild stolthet: målvakten Trussevitj, som före
ockupationen betraktats som den absoluta nummer ett i Sovjetunionen.

Men om Schindler var en försiktig strateg drogs Kordik till de stora
gesterna. Sommaren 1942 anmälde han sina bagare till en
improviserad fotbollsturnering. Under namnet FC Start spelade man
mot ukrainska kollaboratörer, ungerska och rumänska soldatförband
och trots den dåliga utrustningen, trots mjölresterna som likt ett
grått puder täckte spelarnas ansikten, slutade matcherna alltid på
samma sätt: med en förkrossande seger för Kordiks privatklubb.

I Ukraina liksom i Polen tog tyskarna varje tillfälle i akt att
demonstrera den ariska överlägsenheten. En inhemsk fotbolls-klubb,
som till synes utan ansträngning lirade skjortan av varje
motståndare, framstod därför som en käpp i propagandahjulet. Den 6
augusti 1942 kom det till den sammandrabbning som i westernmytologin
kallas High Noon. Inför överfulla läktare på Zenit-Stadion mötte
FC Start det tyska luftvapnets fotbollslag. Bagarna hade än en gång
fått låna ihop kläder lite varstans, men denna eftermiddag såg
slumpen till att alla fick röda tröjor. Symboliken var övertydlig:
det okuvliga Sovjetunionen mot barbariets ambassadörer. Bagarna
vann med 5-1.

Det blev för mycket för ockupationsmakten, som omedelbart utkrävde
revansch. Tre dagar senare upprepades därför tillställningen, nu
med den skillnaden att en SS-man tog sig in i Starts omklädningsrum
och varnade för de konsekvenser ett oönskat resultat skulle
medföra. Men för eftertankar var det redan för sent.

I Kiev talade man sedan länge om det sista målet, som fastställde
resultatet till 5-3. Klimenko, en av anfallsspelarna, snurrade
ensam upp minst ett halvt dussin tyska försvarare, och han gjorde
det med den tydliga avsikten att födmjuka, en tunnel här, en retlig
dragning där, och när bollen äntligen var i mål sköt han hånflinande
tillbaks den in på planen.

Gestapo väntade några veckor innan man slog till. Bagarna häktades,
förhördes och misshandlades. En av dem torterades till döds, resten
transporterades till arbetslägret Sieretz. När en partisansk
vapengömma några månader senare upptäcktes i centrala Kiev
arkebuserades Trussevitj och Klimenko.

Sedan Kiev befriats i november 1943 reste man ett monument över de
avrättade spelarna på Dynamo Kievs hemmaarena. Enligt legenden kan
man under fullmånenätter se Trussevitj och Klimenko stryka omkring i
monumentets närhet, ivrigt diskuterande olika taktiska möjligheter
för den 10 november 2001.

När Tyskland förlorade mot England med 1-5 och sedan inte ens
lyckades slå Finland förstod de båda vålnaderna vad ängeln menat.
Ett avgörande VM-kval, Ukraina mot Tyskland, därtill i Kievs blöta
novemberdimmor: vilka möjligheter för revansch. Bland Ukrainas
samlade spirister tvekar ingen om utgången: i målet kommer
Trussevitj att bära sina specialhandskar, impregnerade med 1942 års
bagarmjöl, och i tyskarnas straffområde kommer Klimenko,
tunnelspecialisten, än en gång att spela upp sitt register av
finter, hela detta trotsets fyrverkeri, för vars skull han var
beredd att dö.

(Publicerad i Expressen, 10 november 2001)

Detta inlägg publicerades i Tyskland och märktes , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s