För exakt ett år sen jagade jag en skugga genom den polska gruvorten Katowices sommaröde gator. Han hette Piotr Szmitke och var en konstnär som jag gett mig tusan på att intervjua. Men att få tag på honom visade sig omöjligt. Som en postkommunistisk Röda nejlikan var han överallt och ingenstans. Folk med känningar inom konstvärlden sade att han befann sig i Frankrike – kanske på semester, kanske i livslång exil – men att man kunde kontakta honom genom att lämna handskrivna lappar till serveringspersonalen på restaurangen Złoty Osioł. Andra påstod sig ha sett honom för fem minuter sen, på en viss trottoar nära tågstationen.
Tribute to the truly great Piotr Szmitke:
http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/sa-stred-konstnaren-med-den-polska-regimen/
