En liten plats för de kanske förälskade

Roslagen, april 2016

När gengångarna beblandar sig med sömnlösa bybor uppstår ljuv förvirring. Vem är egentligen levande och vem död, det förflutnas vålnader eller samtidens skuggor? En avdankad officer i DDR:s armé försöker begå självmord, eftersom han insett att det enda som håller honom vid liv är minnet av hur han en gång under Warszawapaktens storhetstid badade bastu med en uzbekisk general. Han räddas av en ung tjej ute på joggingrunda och minns då hallucinatoriskt hur de båda tillsammans, för cirka 360 år sedan, beväpnade med armborst räddade byn undan maroderande legoknektar.

Recension av Sasa Stanisic, ”Före festen”:

http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/sasa-stanisic-fore-festen/

Ps. Vad bilden vill suggerera är att Roslagen (fastlandet, inte öarna) är Sveriges svar på Uckermark. Oder umgekehrt.

Detta inlägg publicerades i Litteratur och märktes , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s