Per Wästberg: Semaforen och lodlinan

hans-och-greta

En juninatt mot slutet av förra seklet går Parnassen till sjöss. En ångare glider ut från Stockholm och alla är med ombord. En viss ”Horace” spelar dragspel, Werner Aspenström berättar om Dagerman och Birgitta Trotzig säger sig, måhända inspirerad av sommarhimlen, vara en ”glad person”. Lars Gustafsson sätter då ned foten och förklarar vilken trio som får sägas vara litteraturens ”enda lyckliga”: han själv, Tomas Tranströmer och Per Wästberg.

Recension av Per Wästbergs memoar Semaforen och livlinan:

http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/per-wastberg-semaforen-och-lodlinan/

They got a message from the Action Man
”I’m happy. Hope you’re happy, too.
I’ve loved. All I’ve needed: love.
Sordid details following.”

Alternativ länk här:

http://mobil.dn.se/arkiv/kultur/lyckan-i-sinnenas-rike/

Uppdatering 7 sep 2017: tar bort kommentarfältet eftersom det lockar till sig spam.

Detta inlägg publicerades i Litteratur och märktes , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Per Wästberg: Semaforen och lodlinan

  1. gunnar491 skriver:

    Önskar bara jag hade krona att betala för att få tillgång till artikeln… ;-)

  2. gunnar491 skriver:

    Nu funkar det, tack!

Kommentarer är stängda.