Tysk kvartett

Ferdinand von Schirach
Brott
Översättning Lena Hammargren
Bonniers

Clemens Meyer
Våld: en dagbok
Översättning Karin Andersson
Bokförlaget Daidalos

Térezia Mora
Alla dagar
Översättning Linda Östergaard
Rámus förlag

Peter Stamm
Sju år
Översättning Sofia Lindelöf
Thorén & Lindskog

På en perrong i Berlin förtär en herre i kostym ett äpple. Två skinnskallar, beväpnade med basebollträ och stilett, muckar gräl. Ögonblicket därpå är båda döda. På en annan järnvägsstation finns en restaurang där man kan spela poker med sin döde barndomsvän. Och så ska vi inte glömma Hispan, en nattklubb där besökarna drogas och rånas på alla identitetshandlingar så att man morgonen därpå inte vet man är…

I Sverige tänkte man länge att alla tyska författare rökte pipa. Och att böckerna de skrev bara angick tyskar som också rökte pipa. Sen började det dyka upp en ny sorts tyska böcker. Briljant komponerade historier, ofta med fokus på det irrationella och oförutsägbara i tillvaron. Nu kommer de bästa på svenska.

Som ung advokat försvarade Ferdinand von Schirach östtyska partipampar. På senare år har han börjat göra litteratur av sina rättsfall. Resultatet är häpnadsväckande bra.

Novellerna i Brott handlar mindre om kriminalitet än om det tändstickskorta avståndet mellan tragedi och lycka. Bankrånaren som åker till Etiopien för att modernisera kaffeplantagerna. Yngste brorsan i en kriminell klan som i smyg pluggar matte på universitetet medan familjen utgår från att han dealar kokain på Berlins gator.

Det här är suveränt berättade nagelbitare, som samtidigt fascinerar genom sin psykologi. Hur udda typer Schirach än lyfter fram handlar det alltid om oss själva. Vårt eget ljus, vårt eget mörker.

Clemens Meyer är en rå melankoliker som rör sig i östtyska betongförorter, ofta på spaning efter sitt eget förflutna i det DDR som gick under. Våld är hans dagbok från 2009. Precis som Schirach dras han till samhällets förlorare. Folk han växte upp med och som sen hamnat snett. Eller dött unga. Från en febertopp till nästa jagar han deras vålnader i en natt där alla gränser mellan dröm och verklighet suddats ut.

Huvudpersonen i Térezias Moras roman är flykting från krigets Balkan. Han talar 10 språk och allt han äger är ett utgånget pass. Nu irrar han i en labyrint av minnen och slapstickartade möten med andra vilsna existenser.  Liksom Meyer är Mora en språklig häxmästare. Hon beskriver soptunnorna på en bakgård så att sidorna glöder. Och under den magiska prosan anar man samma patos. Den papperslöse har en historia. Den ska berättas.

Schweizaren Peter Stamms ”Sju år” är en kärleksroman utan kärlek, en klassisk boy meets girl och istället för ljuv musik uppstår bara leda. Hos Stamm dör ingen och det begås inga brott. Här är det själva ”livspusslet” som utgör avgrunden. I de arkitektritade villorna finns ingen nåd. Där Meyer och Mora fångar upp sina tilltufsade gestalter och ger dem en gnutta värdighet, står Stamm med armarna i kors och ser på när medelklassen fryser till is. Det är rasande skickligt och mycket, mycket kusligt.

(Publicerad i Tidningen Vi / Nr 10, 2011)